6-års trots, våld och en mamma med ett ledset hjärta

Min goa lilla pojk är i en trots som han själv inte förstår att han är i, har svårt att ta ett nej, har svårt att låta bli att retas, har svårt att ta det lungt när han är med i lekar och leker, han gör saker som får en att verkligen skämmas ibland...Var tvungen att googla 6-årstrots och efter att ha läst många inlägg blev jag mycket lugnare.. Man är inte själv i att ha ett så pass trotsigt barn det kunde ha varit mycket mycket värre.

Det tråkiga i det hela är att många ser min goa pojk som bara bråkig hela tiden vilket är helt fel, han har sina stunder när han e trotsig sen när han inte är det då e han helt underbar, hjälpsam och mycket kärleksfull men det är det inte många som lägger märke till!!!!

Nu har det hänt saker på sista veckan som verkligen får mig att känna mig så fruktansvärt maktlös, som mor och far ska man vara stark och stöttande till sitt barn men i denna situation så är jag så svag så jag bara sätter mig och tårarna hoppar ner för kinderna på mig. Och min andra pojk är ledsen för att "kompisarna" är dumma mot hans bror... Samtidigt i all ledsamhet så blir jag så förbannad, så förbannad så jag vet inte vad jag kan ta mig till.
Man mår så dåligt så man knappt kan sova på nätterna men hur ska nu inte lillkillen må...

Nej usch imorrn är det måndag och jobb men jag längtar till semestern så vi får ha våra barn hemma hos oss. Hemma där han kan trotsa med oss och hemma där ingen kan vara dumma mot han..